Personakt Antavla

Officer Olof Fredrich Steinfelt

Blev högst 69 år.

Far:Cornett Hans Steinfelt
Mor:Seffler

Född:1680 Stift,Bremen,Tyskland
Bosatt:Älgå, Älgå sn(S)
Död:1749-08-19 Stubberud, Älgå sn(S)

Äktenskap med Anna Johanna Allers (1676 - 1754)

Vigsel:1704 Tyskland

Barn:
Anna Sophia Olofsdotter Stenfelt (1715 - 1783)
Jan Friedrich Stenfeldt (1719 - 1800)

Noteringar

d,hfl R.E. S.N. Kb

Älgå C:3 EF 1725-1749 2/2 nr.153/18 : Dödde d.19 aug. 1749
Stubberud Lieutnanten i Stubberud Olof Fredrich Steinfelt född i
Hollsteing.Känt Konungen av Sverige sen 1700.Lieutnant vid ett
Tyskt dragonregemente ifrån 1715 till 1721 fört et gudaligit och
ärebart leferne,begrofs i Elgå kyrka af Pa- store d.25 aug.Lefwat
68 år. Gustaf Karlbergs bok skriven 1906 : Se fri text Anna
Allers! Artikel i Tidningen Släkt och hävd 1/96 av Sten Nyborg :
Omkring år 1724 bosatte sig den pesionerade karolinerlöjtnanten
Olof Fredrich Steinfeldt på sin förvärvade gård Stubberud,Älgå sn
i Västra Värmland. Han kom därigenom att bli anfader för en vitt
förgrenad släkt med det försvenskade namnet Stenfelt. Någon
släktskap med den adliga ätten med samma namn enligt Elgenstierna
fallen efter sockerbagaren Lorentz Stenfelt i Malmö-har inte
kunnat spåras. Enligt en egenhändigt upprättad meritförteckning av
år 1719 skriver Steinfelt att han är född i Stift Bremen och 39 år
gammal. Detta inne bär att han är född 1680,vilket också anges som
födelseår hos Lewenhaupt. I en rulla av den 25 juni 1700 anges
hemorten Herzogtum Brehmen och åldern 22 år. Fadern Hans Steinfelt
var kornett i Holstein och modern född Seffler. Uppgiften om
föräldrarna förekommer i 1749 års dödbok för Älgå socken. År 1700
tog Steinfelt värvning i det Bremiska Dragonregementet som hade
rekryterats genom värvning 1699.Det stod under befäl av överste
Detloff von Krassov.Regementet hade 800 dragoner-de flesta från
Bremen-fördelade på åtta kompanier.Enligt rullan,upprättad den 25
juni 1700 i Bremervörde,tillhörde Steinfelt major Nils
Gyllenstiernas kompani som nr 14 i korpralskapet under korpralen
Michel Tetzer. Stora nordiska kriget. Hur
utnyttjades nu detta regemente i krigsoperationerna? Det stora
nordiska kriget hade börjat i mars genom att den danske kungen
Fredrik IV angrep Holstein-Gottorp.Generalguvenören Nils
Gyllenstierna i Bremen-Verden beordrades att gå till försvar.
Halva det Bremiska Dragonregementet anslöt till de trupper av
svenskar och nederländare som ryckte in i Holstein.En annan del
ockuperade det danska Oldenburg.I augusti slöt den danske kungen
fred med hertigen av Holstein sedan Karl XII hotat inta Köpenhamn.
Det Bremiska Dragonregementet,inalles 1096 personer inkvarterades
i hertigdömet Bremen. Mönstringsrullorna,upprättade månadsvis
under perioden juli 1701-augusti 1702 återfinns idag i krigsarki
vet i Stockholm. I samtliga dessa rullorförekommer Steinfelt som
drabant nr.14 i samma kompani. 1 juni 1702 marscherade regementet
genom Mecklenburg till Pommern med 1315 hästar.Den 1 juli anslöt
det sig till Gyllenstiernas trupper för att marschera till Krakow.
Den 31 augusti mönstrade Karl XII de förenade pommerska trupperna.
Dragonerna blev utsända i patruller för att skaffa furage
(hästfoder). Vid Pilica blev en del av dessa angripna och
upprivna. År 1703 ingick regementet i Rhenskiölds trupper i
Posen.Året därpå förenade sig kungen med dessa trupper och med
enbart dragoner anfölls Lemberg 27 augusti.
Den"ointagliga"befästningen stormades med kungen i spetsen och
erövrades.Speciellt utmärkte sig de crassowska dragonerna och
översten fick en skottskada i armen.Steinfelt skriver därom i sin
meritlista:"habe die Stadt Lemberg erobern helfen". Två månader
senare,den 28 oktober,slog fyra ryttarregementen,däribland det
Bremiska,den sachsiska armén bestående av 12 bataljoner och 14
skvadroner vid Punitz. Steinfelt fortsätter : " auch noch selbiges
Jahr die Battalie bey Punitz beygewohnt". Efter vinterkvarter i
Pommern förblev regementet under hela 1705 under Rehnskiölds befäl
i Posen. Enligt såväl Karlberg som Toijer vigdes Steinfelt år 1704
med Anna Allers. Detta kan ju ha inträffat just under detta
vinterkvarter. Anna var född år 1676 i Bremen och var dotter till
Johan Allers och Heilich Mechlichen. Anna följde sedan sin make i
kriget. Karlberg vet berätta att hon höll marketenteri och att
Karl XII vid flera tillfällen ätit vid hennes bord. Enligt samme
sagesman var hon också en duktig ryttarinna.Grensle satt hon på
hästryggen, skjutande på fienden i de hetaste drabbningarna.
Enligt Toijer får man dock ta dessa uppgifter med en nypa salt.
Den 13 februari 1706 stod bremerdragonerna på den yttersta högra
flygeln i slaget vid Fraustadt och slog under Krassows befäl den
vänstra sachsiska kavalleriflygeln på fältet och fortsatte sedan
över Röhrsdorf att anfalla det ryska infanteriet i ryggen. 6000
fångar,mer än 100 fanor och 32 kanoner blev det svenska krigsbytet
200 dragoner under överstelöjtnant Mellins befäl kvarstannade i
Polen som besättningstrupper.När kungen på hösten gick in i
Sachsen förlades några regementen,däribland Krassows,Kalisch i
Polen.Här blev dessa den 29 oktober angripna och nedgjorda. Med
500 dragoner lyckades dock Krassow bryta sig ut genom fiendens
linjer. Bland dessa torde Steinfelt varit,då vi enligt hans
meritlista får veta:"in der Battalie bey Fraustadt und Calisch
gewesen." För att skydda kung Stanislaus kvarlämnade Karl XII 8000
man i Polen under det att han drog in i Ryssland.Befälhavare för
dessa blev von Krassow,varför naturligt nog hans regemente kom att
till- höra dessa trupper.På så sätt undkom Steinfelt den svenska
arméns katastrof i Ryssland. Det till stora delar nyrekryterade
Bremiska Dragonregementet bestod nu av tio kompanier med totolt
1250 man. Steinfelt började nu avancera i graderna.År 1707
utnämndes han till korpral och 1708 till furir.Efter Karl XII:s
nederlag vid Poltava återvänder Krassow med sina trupper till
Pommern. År 1711 byter Steinfelt regemente.Generalguvenören
Gyllenstierna i Bremen slöt den 1 feruari ett avtal med överste
Ulrich von Bassewitz om uppsättande av värvat dragonregemente på
åtta kompani er med totalt 720 man.350 man skulle utväljas ur de
pommerska och bremiska dragonregementena.75 dragoner från det
Bremiska Dragonregementet,som sänts till det belägrade
Wismar,överfördes till regementet,som kom att kallas det Wismarska
Dragonregementet. Steinfelt hörde till dessa drabanter och enligt
fullmakt daterad 28 mars 1711 utses Steinfelt till kornett vid
regementet.Fullmak- ten är undertecknad av Mauritz
Welling,befälhavare över armén i Pommern och Bremen.Regementet
utmärkte sig under Wismars belägring för djärva och framgångsrika
utbrytningar.Således rövade Bassewitz från Redentin 200 oxar och
svin genom överrumpling.Den 11 november överfölls
Warnemynde,vaemed ett transportfartyg med 14 kanoner tillhörande
det danska belägringsartelleriet stacks i brand.Den 5 december
plundrades Lybow.Steinfelt kommenterar :"1711.zu Cornet bey das
Wismarsche Drag Regiment awanziert,worauf selbiges Jahr in der
Belagerung Wismar und zu unterschiedenen mahlen in Ausfällen mit
gewesen." Då Magnus Stenbock marscherade genom Wismar slöt sig det
Wismarska Dragonregementet den 18 december 1712 till hans
trupper.Omedelbart härefter,den 20 december,deltog regementet med
Steinfelt som kor- nett under kapten Bernhard Frantzens befäl i
slaget vid Gadebusch. Även i detta har Steinfelt uppgett sig ha
deltagit.Trots segern fann sig Stenbock nödsakad att kapitulera i
fästningen Tönningen,i vilken han sökt skydd med sina
trupper.Steinfelt råkade i dansk fångenskap men köpte sig fri med
egna medel:"in der Belagerung Tönningen,wo selbst gefangen
worden,mich aber selbst rantioniert und in Stralsund wieder
eingefunden." Under hösten 1713 återrekryterades regementet och
befann sig allt- så i Stralsund.Natten mellan den 10 och 11
november 1714 hade Karl XII efeter snabbritten genom Europa nått
staden,som var Sveriges sista utpost på kontinenten.Kungen ansåg
att hans närvaro var nöd- vändig för stadens försvar.Förbindelse
med Sverige hade man via Rygen som fortfarande var i svensk
besittning.Till öns försvar ha- de kungen dragit ihop 3000 man.Det
första fientliga landstigningsförsöket avvärjdes,men den 4
november 1715 lyckades fienden få fotfäste vi byn Stresow.De
svenska trupperna,ledda per- sonligen av den sårade kungen,kunde
inte hålla stånd mot de femdubbelt starka fiendestyrkorna.Bland de
stupade fanns general- major von Bassewitz.Kungen och en del av
trupperna lyckades åter-vända till Stralsund.Tre officerare och 71
man ur det Wismar- ska dragonregementet undkom till den lilla ön
Ryden.T
Dödde d.19 aug.1749 Stubberud Lieutnanten i Stubberud Olof Frerich

Steinfelt född i Hollstein. Känt konungen av Sverige sen 1700.
Lieutnant vid ett tyskt dragonregemente från 1715 till 1721,fört
ett gudaligt och ärebart leferne, begrofs i Elgå kyrka af Pastore
d.25 aug. Lefwat 68 år.

Utdrag ur Gustaf Karlbergs bok skriven 1906 :
Se fri text Anna Allers.

Artikel i tidningen Släkt och hävd 1/96 av Sten Nyborg :
Omkring år 1724 bosatte sig den pensionerade karolinerlöjtnanten
Olof Fredrich Steinfeldt på sin förvärvade gård Stubberud, Älgå sn

i Västra Värmland. Han kom därigenom att bli anfader för en vitt
förgrenad släkt med det försvenskade namnet Stenfelt.
Någon släktskap med den adliga ätten med samma namn enligt
Elgenstierna fallen efter sockerbagaren Lorentz Stenfelt i Malmö
har inte kunnat spåras.
Enligt en egenhändigt upprättad meritförteckning av år 1719
skriver Steinfelt att han är född i Stift Bremen och 39 år gammal.

Detta innebär att han är 1680, vilket också anges som födelseår
hos Lewenhaupt.
I en rulla av den 25 juni 1700 anges hemorten Herzogtum Brehmen
och åldern 22 år.
Fadern Hans Steinfelt var Kornett i Hollstein och modern född
Seffler. Uppgiften om föräldrarna förekommer i 1749 års dödbok för
Älgå socken.
År 1700 tog Stenfelt värvning i det Bremiska Dragonregementet som
hade rekryterats genom värvning 1699. Det stod under befäl av
Överste Detloff von Krassov. Regementet hade 800 dragoner de
flesta från Bremen, fördelade på åtta kompanier. Enligt rullan,
upprättad 25 juni 1700 i Bremenvörde, tillhörde Steinfelt Major
Nils Gyllenstiernas kompani som nr.14 i korpralskapet under
korpralen Michel Tetzer.

STORA NORDISKA KRIGET
Hur utnyttjades nu detta regemente i krigsoperationerna ?
Det stora Nordiska kriget hade börjat i mars, genom att den Danska
kungen Fredrik IV angrep Holstein-Gottorp. Generalguvenören Nils
Gyllenstierna i Bremen-Verden beordrades att gå till försvar.
Halva det Bremiska Dragonregementet anslöt till de trupper av
svenskar och nederländare som ryckte in i Holstein. En annan del
ockuperade det danska Oldenburg. I augusti slöt den danska kungen
fred med hertigen av Holstein, sedan Karl XII hotat inta Köpenhamn

Det Bremiska Dragonregementet,inalles 1096 personer inkvarterades
i hertigdömet Bremen. Mönstringsrullorna.upprättade månadsvis
under perioden juli 1701-augusti 1702 återfinns idag i krigsarki
vet i Stockholm. I samtliga dessa rullor förekommer Steinfelt som
drabant nr.14 i samma kompani. I juni 1702 marscherade regementet
genom Mecklenburg till Pommern med 1315 hästar. Den 1 juli anslöt
det sig till Gyllenstiernas trupper, för att marschera till Krakow

Den 31 augusti mönstrade Karl XII de förende Pommerska trupperna.
Dragonerna blev utsända i patruller för att skaffa furage
(hästfoder). Vid Pilica blev en del av dessa angripna upprivna.
År 1703 ingick regementet i Renskiölds trupper i Posen. Året därpå

förenade sig kungen med dessa trupper och med enbart dragoner
anfölls Lemberg 27 augusti. Den"ointagliga"befästningen stormades
med kungen i spetsen och erövrades. Speciellt utmärkte sig de
Crassowska dragonerna och översten fick en skottskada i armen.
Steinfelt skriver därom i sin meritlista : "habe die Stadt Lemberg

erobern helfen". Två månader senare,den 28 oktober, slog fyra
ryttarregementen, däribbland det Bremiska, den Sachsiska armèn
bestående av 12 bataljoner och 14 skvadroner vid Punitz. Steinfelt

fortsätter :"auch noch selbiges Jahr die Battalie bey Punitz
beygewohnt". Efter vinterkvarter i Pommern förblev regementet
under hela 1705 under Renskiölds befäl i Posen.
Enligt såväl Karlberg som Toijer vigdes Steinfelt år 1704 med Anna

Allers. Detta kan ju ha inträffat just under detta vinterkvarter.
Anna var född år 1676 i Bremen och var dotter till Johan Allers
och Heilich Mechlichen. Anna följde sedan sin make i kriget.
Karlberg vet berätta att hon höll marketenteri och att Karl XII
vid flera tillfällen ätit vid hennes bord. Enligt samme sagesman
var hon också en duktig ryttarinna. Grensle satt hon på hästryggen

skjutande på fienden i de hetaste drabbningarna.
Enligt Toijer får man ta dessa uppgifter med en nypa salt.
Den 13 februari 1706 stod Bremerdragonerna på den yttersta högra
flygeln i slaget vid Fraustadt och slog under Krassows befäl den
vänstra Sachsiska kavalleriflygeln på fältet och fortsatte sedan
över Röhrsdorf att anfalla det ryska infanteriet i ryggen. 6000
fångar,mer än 100 fanor och 32 kanoner blev det svenska krigsbytet

200 dragoner under överstelöjtnant Mellins befäl kvarstannade i
Polen som besittningstrupper. När kungen på hösten gick in i
Sachsen förlades några regementen,däribland Krassows, Kalisch i
Polen. Här blev dessa 29 oktober angripna och nedgjorda. Med 500
dragoner lyckades dock Krassow bryta sig ut genom fiendens linjer.

Bland dessa torde Steinfelt varit, då vi enligt hans meritlista
får veta : "in der Battalie bey Fraustadt und Calisch gewessen".
För att skydda kung Stanislaus kvarlämnade Karl XII 8000 man i
Polen under det att han drog in i Ryssland. Befälhavare för dessa
blev von Krassow, varför naturligt nog hans regemente kom att
tillhöra dessa trupper. På så sätt undkom Steinfelt den svenska
armèns katastrof i Ryssland. Det till stora delar nyrekryterade
Bremiska Dragonregementet bestod nu av tio kompanier med totalt
1250 man. Steinfelt började nu avancera i graderna. År 1707
utnämndes han till korpral och 1708 till furir. Efter Karl XII:s
nederlag vid Poltava återvänder Krassow med sin atrupper till
Pommern. År 1711 byter Steinfelt regemente. Generalguvenören
Gyllenstierna i Bremen slöt den 1 feruari i ett avtal med överste
Ulrich von Bassewitz om uppsättande av värvat dragonregemente på
åtta kompanier med totalt 720 man. 350 man skulle utväljas ur de
pommerska och bremiska dragonregementena. 75 dragoner från det
Bremiska dragonregementet, som sänts till det belägrade Wismar,
överfördes till regementet, som kom att kallas det Wismarska
Dragonregementet. Steinfelt hörde till dessa drabanter och enligt
fullmakt daterad 28 mars 1711 utses Steinfelt till Kornett vid
regementet. Fullmakten är undertecknad av Mauritz Welling,
befälhavare över armèn i Pommern och Bremen. Regementet utmärkte
sig under Wismars belägring för djärva och framgångsrika
utbrytningar. Således rövades Bassewitz från Redentin 200 oxar och

svin genom överrumpling. Den 11 november överfölls Warnemynde,
varmed ett transportfartyg med 14 kanoner tillhörande det danska
belägringsartelleriet stacks i brand. Den 5 december plundrades
Lybow. Steinfelt kommenterar : "zu Cornet bey das Wismarsche Drag
Regiment awansiert, worauf selbegis Jahr in der Belagerung Wismar
und zu unterschiedenen mahlen in Ausfällen mit gewesen".
Då Magnus Stenbock marscherade genom Wismar slöt sig det Wismarska

Dragonregementet den 18 december 1712 till hans trupper.
Omedelbart härefter,den 20 december,deltog regementet med
Steinfelt som Kornett under kapten Bernhard Frantzèns befäl i
slaget vid Gadebusch. Även i detta har Steinfelt uppgett sig ha
deltagit. Trots segern fann sig Stenbock nödsakad att kapitulera i

fästningen Tönningen i vilken han sökt skydd med sina trupper.
Steinfelt råkade i dansk fångenskap men köpte sig fri med egna
medel :"in der Belagerung Tönningen, wo selbst gefangen worden,
mich aber selbst rantioniert und in Stralsund wieder eingefunden".

Under hösten 1713 återrekryterades regementet och befann sig
alltså i Stralsund. Natten mellan 10 och 11 november 1714 hade
Karl XII efter snabbritten genom Europa nått staden som var
Sveriges sista utpost på kontinenten. Kungen ansåg att hans
närvaro var nödvändig för stadens försvar. Förbilse med Sverige
hade man via Rygen, som fortfarande var i svensk besittning.
Till öns försvar hade kungen dragit ihop 3000 man. Det första
fientliga landstigningsförsöket avvärjdes, men den 4 november 1715

lyckades fienden få fotfäste vid byn Stresow. De svenska trupperna

ledda personligen av den sårade Kungen, kunde inte hålla stånd mot

de femdubbelt starka fiendestyrkorna. Bland de stupade fanns
generalmajor von Bassewitz. Kungen och en del av trupperna
lyckades återvända till Stralsund. Tre officerare och 71 man ur
det Wismarska dragonregementet till den lilla ön Ryden.
Till dessa hörde Steinfelt:"1715 auf der Bestzung Ryden gewesen
von denen ich nach Schweden transportiert worden". Under de
krigiska förhållande som rådde på Rygen 1715 nedkom hustru Anna
med en dotter.Enligt kyrkoböckerna i Älgå var hon född på Land
Rygen och fick namnet Anna Sofia. Totalt hade 28 officerare och
445 man lyckats komma över till Rygen,där de under överstelöjtnant
Parm von Tettenborn bildade det "Rydenska kommandot",som i
december 1715 överfördes till Ystad.En månad innan Karl XII fann
sig nödsakad att lämna Stralsund och återvända till fosterlandet,
undertecknade han Steinfelts fullmakt som löjtnant.Handlingen har
den dubbla dateringen Stralsund 15/26 nov 1715 (gamla och nya
stilen).I fullmakten förordnas "oss älskelig Olof Steinfelt i
anseende till dess skicklighet och wälförhållande"att vara äldste
löjtnant vid överstelöjtnantens kompani inom det Wismarska
Dragonregementet.Märkligt nog anser sig Steinfelt i meritlistan
vara förordnad redan 1714. Det Rydenska kommandot var smmansatt av
nio olika dragonregementen Enligt Toijer insattes dessa trupper i
fälttåget mot Norge 1716 under befäl av von Löwenmed uppgift att
inta Kongsberg.I Ringerike togs von Löwen och en del av hans män
tillfånga medan några lycka- des återvända,däribland Steinfelt.
Dessa uppgifter står dock i strid med vad Tessin anger.För detta
år säger han beträffande Tettenborns dragoner :"Im felde waren sie
nicht eingesetzt".Klart är,att det Rydenska kommandot i september
1716 befann sig i Skåne. Man förväntade sig en invasion över
Öresund av danska ryska styrkor.I en rulla för kommandot upprättad
den 21 september 1716 i Fjälkinge (Kristianstads län),återfinner
man Löjtnant Steinfelt.Av den ekonomiska redovisningen får man
veta att Steinfelt under året uppburit en lön av 25 daler
silvermynt,16 styver per månad.År 1717 ombildades Rydenska
kommandot till det Tyska Dragonregementet under överste Johan
Christoffer Dyring.Detta regemente deltog i 1718 års fälttåg i
Norge och belägringen av Fredriksstens fästning Märkligt nog
nämner inte Steinfelt dessa krigshändelser. Steinfelt begär avsked
men återträder. Efter kungens död var rikets finanser urusla.Med
anledning härav befann sig Ulrika Eleonora nödsakad atti september
1719 reducera antalet värvade utländska officerare.Steinfelt hörde
till dem som därvid begärde sitt avsked den 28 september 1719.
Efter en tid tycks han dock ha kommit på andra tankar,kanske
därför att de egendomar han lär ha haft i Bremen blivit erövrade.
Han kunde således inte återvända till sin hembygd.I samband härmed
har hans meritlista tillkommit.Enligt denna sägs: "Meines alters
39 jahr frisch und gesund ,mich zu Ihre Königl Majt:s ferner
dienst gebrauchen zu lassen,nachdem ich der Chrone Schweden
gedienet 20 jahr". Den 29 december återträder han i tjänst vid
Dyrings dragoner. Under året har familjen tydligen uppehållit sig
i Skåne,då enligt Karlberg hustrun år 1719 i Mörarp nedkom med en
son,som kallades Jan (Jean). Nästa gång Steinfelt nämns i rullorna
är den 20 oktober 1720,nu som chef för ett detachement förlagt
till Rådmansö i Stockholms skärgård.I rullan har antecknats att
han är"blesserad"och fått underhåll".Truppernas uppgift torde ha
varit att hindra ryssarnas härjningar på ostkusten.I en senare
rulla från Arboga den 5 november samma år,noteras att Steinfelt
infunnit sig med tre drängar och fem hästar. Steinfelt kommer till
Värmland: Efter den slutliga freden 1721 och efter det Stora
nordiska kriget reducerades antalet regementen och de Tyska
Dragonerna upplöstes. Med anledning av detta beviljas Steinfelt
den 15 november 1721 avsked ur kronans tjänst av Fredrik I med
betygande av "wårt nådiga nöje öfver det städse wiste trohet och
berömlige förhållande". Enligt Toijer har Steinfelt rätten att
uppbära kronoskatten från några hemman i Brunskog i Värmland.Detta
skulle svara mot 29 daler silvermynt och utgå fr.o.m.1723.den lön
som stod inne från hans tjänst belöpte sig till 400 daler,vilka
kunde utbetalas först 1734 Enligt Toijer finns i enskild ägo ett
köpekontrakt av den 29 mars 1721 på halva skattehemmanet och
årliga frälseräntan Stubberud i Älgå socken mellan Steinfelt och
tullinspektören Zacharias Torsk med maka Ulrica Uggla.
Köpeskillingen utgjorde 500 daler silvermynt och köpet skulle ha
gällt redan från den 21 februari 1720. "Utbud"på häradstinget
skedde första gången den 12 september 1721. Transaktionen förlöpte
dock inte utan bekymmer för Steinfelts del. Ulrika Ugglas far
Leonard Uggla på Hillringsberg i Glava socken reste klander mot
försäljningen. Steinfelt var fortfarande i krigstjänst och hans
hustru begär hjälp av landshövdingen C Ribbing. Steinfelt har
förmdligen också vänt sig till Kungl Maj:t,ty ett skyddsbrev för
"vår älskelige löjtnant"år 1722 deklareras,att inga klander fick
göras mot "bemälte hemmans köp". Den Steifeltska familjens
inflyttning till Stubberud anges av Karlberg till omkring år 1726.
Toijer skriver att Älgå husförhörslängder 1726-1735 inte upptar
familjen.I husförhörslängden 1726-1733 redovisas dock under
Stubberud :Lieut Stenfelt,frun Anna och dottern Anna (dock ej
sonen Jan) (AI:I,s 35).I längden för åren 1733-1739 finns hela
familjen noterad och nu en tillkommen svärson,Källar Swensson.
Någon längd för år 1726 för Älgå finns tyvärr inte.Toijer har
funnit Steinfelt i mantalslängden för år 1725,och den 15 januari
1724 besvärar sig Steinfelt i häradsrätten över en piga som förlu-
pit tjänsten. Karlberg,som var komminister i Älgå i början av
1900-talet,för vidare i sin skrift några muntliga traditioner om
löjtnanten,som "här lefde i landtligt lugn".Steinfelt lär aldrig
på julafton ha förtärt någon föda,då han på denna dag blivit illa
blesserad. Något förmodligen unikt för denna tid i dessa trakter
var,att paret runt sin bostad hade en välskött trädgård. Steinfelt
gick ur tiden den 19 augusti 1749 och begravdes på Älgå kyrkogård.
Hustrun levde till den 10 december 1754.Dödboken anger att hon
levat i äktenskap i 44 år(?) och bott i Stubberud i 28 år. Dottern
Anna Sofia i bygden kallad "Anna Fiken" gifte sig år 1731 med
drängen Källar Svensson från Brandsbol i Glava socken. Paret
bosatte sig i Stubberud. Källar blev en betrodd man och var
nämndeman i 19 år. I äktenskapet föddes tio barn,av vilka fem
nådde mogen ålder.Sonen Jan vigdes 1743 med Maria Andersdotter
från Stridsbol i Älgå och bodde även de i Stubberud. Jan blev
kronoskogvaktare och benämns i husförhörslängderna "fourir". Åtta
barn föddes i detta äktenskap,varav ett dog i späd ålder. Toijer
skriver i sin artikel : "Så märkligt är väl inte Steinfelts
levnadsöde,om nu inte det skulle kunna kallas märkligt,att han
faktiskt med livet i behåll och under deltagande i flera
huvuddrabbningar upplevde hela det Stora nordiska kriget,ett
omdöme i vilket de flesta torde kunna instämma! Källor :
Krigsarkivet Rullor (Mikrofiche):
Bremiska dragonregementet 1700:13,17; 1701:22 24-28; 1702:11-16,
18
Wismarska dragonregementet 1716:8
Rydenska kommandot 1716:8, 10.
Generalmönsterrullor:
Tyska dragonregementet 1716, 1720.
Fullmakt som kornett:
Wismarska dragonregementet 28/3 1711. Fullmakt som löjtnant
Wismarska dragonregementet 15/26 11 1715.
Avsked med pension : 15/11 1721.
Riksarkivet :Handskrifter angående reducerade officerare 1719.
Militaria m 981. N:r 83 Steinfelt,meritförteckning.
Litteratur :
Tessin,Georg: Die deutschen Regimenter der Krone Schweden,Teil II.
Unter Karl XI und Karl XII (1660-1718).Köln 1967.
Lewenhaupt,Adam: Karl XII:s officerare.Biografiska anteckningar.
I-II. Stockholm 1921.
Karlberg, Gustaf:
Älgå socken i Värmland.I forna dagar och i våra. Uppsala 1906.
(Finns i faksimil 1978.)
Tidningsartiklar Toijer,Daniel :
Den tyske karolinen I o II.Nya Wermlands-Tidningen 4/12 1962 och
6/12 1962.
Brodin,Linus :
En livskraftig värmlandssläkt.Nya Värmlands-Tidning ens julläsning
1923.
Nilsson,Hasse :
Älgåbo i Karl XII:s armé.
Arvika Nyheter 5/2 1979
Se dottern Anna Sophia Stenfelts Fri text skriven av Sten Nyborg i
Värmlands anor 1995-2 sida 10.
Sten Nyborg artikel i Värmlands anor 1996:1 sida 7 :
"Mer om löjtnant Olof Fr Steinfelt".
Om löjtnanten Olof Fredrich Steinfelt i Stubberud,Älgå,har också
Daniel Toijer,lektor i modersmålet och historia vid läroverket i
Kristinehamn,skrivit.
I Nya Wermlandstidningen för 4 och 6 dec 1962 fanns införda
artiklarna "Den tyske karolinen". Den första av dessa grundar sig
i huvudsak på en meritförteckning upprättad av Steinfelt själv
1719. I och med rikets urusla finanser efter Karl XII:s död fann
sig Ulrika Eleonora nödsakad att reducera antalet värvade
officerare. Detta skedde i september månad 1719. Steinfelt begärde
härvid avsked men ångrade sig tydligen och återanställdes den 29
dec 1719 som löjtnant i det tyska (Dyrings) dragonregementet. I
samband härmed har meritlistan tillkommit. Denna handling kan man
finna i Riksarkivet i Stockholm i dess samling Militaria med
arkivnumret M 981 "angående reducerade officerare 1719". Steinfelt
har bland dessa officerare nummer 83. I ingressen till dessa
handlingar framhålles att Hennes Kungliga Majestät skall vara
dessa officerare "i nåder bewågen,samt lärer whid förefallande
tillfällen och öppningar dem framför alla andre åter i dess tienst
employera". Steinfelt har avfattat sin meritlista på tyska : (Min
anm.: Sten Nyborg översatt till svenska) Jag Olof Friedrich
Steinfelt,född i Stift Bremen har trätt i tjänst hos Ers Kungl
Majt:s tjänst den 2 febr Ao 1700 som dragon vid det hedervärda
dåvarande Crassowska dragonregementet 1704,har hjälpt erövra
staden---- Lemberg och samma år deltagit i slaget vid
Punitz,likaså 1706. Varit i slaget vid Fraustadt och Calisch 1707.
Till korpral 1708 till furir 1709 till Frey-korpral(?) 1711,
avancerat til kornett vid det Wismarska dragonregementet varpå
samma år deltagit i Wismars belägring och vid olika tillfällen i
utfall (därifrån). 1712. i slaget vid Gadebusch 1713 i belägringen
av Tönningen,där jag själv blivit fångad,men själv friköpt mig och
åter infunnit mig i Stralsund. 1714,erhållit fullmakt som löjtnant
vid Ert Högsaliga Majestäts-----regemente. 1715 varit i garnison
på Ryden varifrån jag blev trasporterad till Sverige. Min ålder 39
år,frisk och sund,att låta mig brukas i Ers Kungl Majt:s vidare
tjänst,sedan jag tjänat svenska kronan i 20 år.
Olof Friedrich Steinfelt vid ----Överste Dyring tyska drag reg.

Födelseår och vigselår bedömt efter uppgifter från dödsdata,men
efter det att jag läst Sten Nyborgs artikel som redovisar den me-
ritförteckning som Olof Friedrich gjort 1719,tar jag dessa data
som säkrast. Rune Edenborg: Notis i Släkthistoriskt FORUM 3/96
sid.30. Gustaf Karlbergs bok anger vigselår 1704. Kopior på Sten
Nyborgs artiklar finns i pärm.


Personhistoria

ÅrtalÅlderHändelse
1680 Födelse 1680 Stift,Bremen,Tyskland.
1704 Vigsel Anna Johanna Allers 1704 Tyskland.
1715 Dottern Anna Sophia Olofsdotter Stenfelt föds 1715 Landrygen,Tyskland.
1719 Sonen Kronoskogvaktare Jan Friedrich Stenfeldt föds 1719 Mörarp (M).
1749 Död 1749-08-19 Stubberud, Älgå sn(S).